La Revolución Haitiana: Orígenes, Eventos Clave y Legado Global
  • 28 Jen 2025
  • | 0

La Revolución Haitiana: Orígenes, Eventos Clave y Legado Global

Revolisyon Ayisyen an (1791–1804) se youn nan mouvman liberasyon ki pi puisan e ki pi enfliyan nan listwa lemonn. Revolisyon esklav sa a te ranvèse youn nan sistèm kolonyal ki pi brital nan epòk la pou l te bay nesans premye repiblik Nwa endepandan nan mond lan: Ayiti. Atravè orijin pwofon li yo, evènman enpòtan li yo, ak eritaj dirab li, li kontinye enspire lit pou libète ak egalite.


Orijin Revolisyon Ayisyen an

Nan fen 18yèm syèk la, Sen Domeng (kounye a Ayiti) te koloni ki pi pwospè nan Karayib la, li te pwodui plis pase mwatye sik ak kafe yo te konsome an Ewòp. Richès sa a te baze sou eksplwatasyon plis pase 500,000 esklav afriken, ki t ap travay nan kondisyon inimen nan sèvis yon minorite blan ak yon ti elit moun lib ki gen koulè.


Sosyete kolonyal la te pwofondman inegal e vyolan. Twa eleman prensipal te alimenté flanm revòlt la:


Lide Syèk Limyè yo ak prensip Revolisyon Fransèz la (1789): libète, egalite, ak dwa moun.


Enjistis rasyal yo te sibi sou moun koulè lib yo, kèk ladan yo te rich men prive de dwa politik.

Sistèm esklavaj la, ki baze sou laterè ak imilyasyon, kont ki esklav Afriken yo pa t janm sispann reziste, sove, oswa òganize.

Evènman kle nan Revolisyon Ayisyen an
1. Soulèvman Out 1791 la
Nan nuit 22-23 Out 1791, yon gwo soulèvman esklav te eklate nan nò koloni an. Soulèvman sa a, dirije pa lidè espirityèl tankou Dutty Boukman, te make kòmansman Revolisyon Ayisyen an. Yo te boule plantasyon, yo te touye kolon yo, epi yon klima lagè te pran pye nan koloni an. 2. Aparisyon Toussaint Louverture
Yon ansyen esklav ki te vin tounen yon stratèj briyan, Toussaint Louverture te vin yon figi santral nan revolisyon an. Li te òganize lame Nwa yo, li te negosye ak pisans etranje yo, epi li te reyisi fè Repiblik Fransèz la aboli esklavaj an 1794. Antanke gouvènè koloni an, li te etabli yon gouvènman otonòm epi li te ekri yon konstitisyon an 1801.

3. Retou Anbisyon Napoleon yo
An 1802, Napoleon Bonaparte te voye yon lame pou repran kontwòl koloni an epi retabli esklavaj. Yon lagè feròs te eklate. Toussaint te kaptire epi depòte an Frans, kote li te mouri nan prizon an 1803.

4. Viktwa ak Endepandans
Anba lidèchip Jean-Jacques Dessalines, revolisyonè yo te ranpòte yon viktwa desizif kont twoup franse yo nan Vertières an Novanm 1803. Nan dat 1ye janvye 1804, Dessalines te pwoklame endepandans nouvo nasyon an: Ayiti.

Yon Eritaj Mondyal
1. Premye Repiblik Nwa
Ayiti te vin premye nasyon lib ki te fonde pa ansyen esklav. Sa te yon presedan istorik inik nan listwa mondyal.

2. Yon Kou pou Esklavaj atravè lemond
Viktwa Ayisyen an te enspire pèp ki te ap sibi opresyon nan Amerik yo, patikilyèman nan Karayib la, Etazini, ak Amerik Latin nan. Li te akselere tou bès sistèm esklavaj la, byenke lit sa a t ap kontinye pandan tout 19yèm syèk la.

3. Yon Senbòl Libète
Ayiti vin tounen yon senbòl diyite ak rezistans pou pèp kolonize atravè lemond. Egzanp li montre ke libète ka triyonfe, menm kont pisans ki pi fò yo.

Poukisa Revolisyon Ayisyen an toujou twò piti li te ye?
Malgre siyifikasyon inivèsèl li, Revolisyon Ayisyen an rete pa anseye anpil e souvan minimize nan istwa yo. Silans sa a ka eksplike pa rezon jeopolitik, rasyal ak ekonomik. Men, enpòtans li konparab ak Revolisyon Fransèz la oswa Lagè Endepandans Ameriken an.

Yon Memwa Vivan
Revolisyon Ayisyen an se pa sèlman yon istwa nasyonal, men yon leson pou limanite. Li reprezante kapasite pèp yo pou libere tèt yo anba opresyon epi bati yon avni ki baze sou jistis ak libète. Lè nou selebre revolisyon sa a, nou onore non sèlman Ayiti, men tou lit inivèsèl pou dwa moun.

Pataje
Konsènan otè a
Watson R. Denis

    Watson R. Denis

    Gade lòt atik Watson R. Denis
    Kite yon kòmantè

    Dènye piblikasyon yo

    Guyodo Yon enèji k ap manifeste

    Non ki sou batistè Guyodo se Frantz Jacques. Se yon atis ayisyen ki fèt sou Granri, 7 desanm 1973. Li fè desen, penti ak eskilti pou moutre vizyon ki ap danse nan tèt li. Guyodo, se non li chwazi kòm atis. Mwen rankontre Guyodo nan mwa oktòb 2024 la nan Inivèsite Kiskeya nan Pòtoprens. Se pa premye fwa mwen te rankontre misye, men fwa sa li te diferan. Li te an kòlè. Akòz vyolans gang yo, li te pèdi atelye travay li sou Granri. Men plis pase lajan, li te pèdi yon espas ki te pèmèt li jwenn enspirasyon pou li kreye bèl travay atizay. Sa te ba li yon fòm degoutans. Soti 22 pou rive 26 oktòb 2024, Mize vityèl revolisyon ayisyen an (MVRH) te reyalize yon seminè fomasyon nan patenarya ak Sant Konsèvasyon Byen Kiltirèl Inivèsite Kiskeya (CCC-UniQ). Seminè fòmasyon sa a te reyini 20 atis ki te viktim nan sitiyasyon ensekirite nan Pòtoprens. Se te yon okazyon pou koute atis yo epi diskite ak yo, yon fason pou nou konprann sitiyasyon an pi byen. Objektif nou se te defini aksyon nou ka fè pou ede pwoteje zèv atis yo epi amelyore kondisyon travay yo. Akote fòmasyon an, ak sipò ALIPH (www.aliph-foundation.org), nou te bay atis yo sipò pou pèmèt yo deplase zèv ki te an danje yo. Nou te ba yo kèk mwayen pou yo kontinye aktivite kreyasyon yo. Nou te distribiye materyèl tankou penti, penso, sipò pou fè tablo, pens, biren, batri, tòl ak konpresè. Guyodo se te youn nan atis yo ki te vle rekanpe sou de pye li pandan l’ap kontinye transmèt konesans li yo bay timoun ki nan katye li. Li te di nou kareman, ti sipò nou ka ba li a pa ka ede li ranplase sa li pèdi. Men li asepte li kòm yon siy ankourajman pou li rekòmanse travay. Men an reyalite, Guyodo pat janm sispann travay. Pandan fòmasyon an, li pat itilize kaye nou te ba li a pou li pran nòt. Li tap desinen. Li te konprann tout eksplikasyon nou te bay yo. Men sa ki pi te enpòtan pou li, se te mete sou papye imaj ki te nan tèt li. Yon ane apre, mwen kontan anpil lè mwen wè afich li mete deyò pou yon vènisaj ekspozisyon. Mwen te gen yon konvèsasyon avèk li pou felisite li. Epi, mwen te mande li voye pou mwen kèk foto nan tablo li pral ekspoze yo. Lè mwen mande li si li gen nouvo tablo pou ekspozisyon sa a, li di mwen : « Tout se nouvo wi ». Li voye foto twa tablo sa yo pou mwen ak videyo ki moutre anpil lòt. Pou moun ki konnen kilti vizyèl vodou epi ki abitye wè vèvè, imaj bizango ak reprezantasyon Legba oubyen Bawon Samdi, tablo sa yo voye yon seri mesaj ki gen anpil fòs. Gen yon puisans ak yon vibrasyon nan penti Guyodo yo ki ba li yon orijinalite san parèy. Mwen voye yon mesaj pou li pou m di li : « Tablo sa yo move wi, Guyodo. Ki sa imaj sa yo reprezante? » Men sa li te reponn mwen. « Pou mwen menm, se jis yon enèji. Se yon enèji ki ap degaje. Anpil moun kapab pran l pou sa li ye. Gen de moun ki di w, tablo sa sanble ak tèl lespri, tèl bagay. Mwen menm, m pa al la. Mwen jis wè se yon enèji k ap manifeste ». Nan fen seminè fòmasyon an, Guyodo te di nou li fè travay atizay paske li vle pou Ayiti ale pi devan. Avèk tablo sa yo, li vin di nou, Ayiti gen fòs ak enèji toujou pou li soti nan tchouboum li ye jounen jodia. An nou al vizite ekspozisyon Guyodo a ! Olsen Jean-Julien, PhD 10 desanm 2025

    Fanm nan Revolisyon Ayisyen an: Konbatan nan lonbraj ak senbòl libète

    Envizib depi lontan nan naratif ofisyèl yo, fanm Revolisyon Ayisyen an te jwe yon wòl santral nan youn nan pi gwo boulvèsman nan listwa mondyal la. Kit se te gèrye, espyon, moun k ap pran swen timoun, moun k ap pran swen timoun, oswa mesaje, yo te goumen bò kote gason, yo te defann kòz libète a, epi yo te kite yon eritaj pwisan, byenke souvan neglije. Gèrye sa yo ki pa rekonèt yo se tou senbòl pwisan rezistans, diyite, ak emansipasyon. b~Fanm Esklav, Premye Viktim Kolonizasyon an~b Nan koloni Sen Domeng lan, fanm esklav yo te soufri yon doub opresyon: rasyal ak sèks. Eksplwate nan plantasyon, vyole, vann, separe ak pitit yo, yo te fè eksperyans laterè chak jou. Men, yo te devlope tou fòm rezistans kiltirèl, espirityèl, ak fizik. Menm anvan soulèvman 1791 la, gen kèk fanm ki te patisipe nan revòlt yo, yo te transmèt tradisyon afriken yo, yo te prezève lyen familyal yo, epi yo te reziste imilyasyon. b~Wòl Plizyè Fanm nan Revolisyon an~b 1. Fanm Konbatan sou Chan Batay la Anpil fanm te pran zam, te kòmande twoup, oswa te sipòte lame revolisyonè yo. Sanité Bélair, yon ofisye nan lame Toussaint Louverture a, se youn nan pèsonaj ki pi byen koni yo. Fransè yo te kaptire l an 1802, li te refize pou yo egzekite l ajenou, li t ap rele byen fò "Viv endepandans" jiskaske li te rann dènye souf li. Marie-Jeanne Lamartinière te distenge tèt li nan batay Crête-à-Pierrot la, li te kanpe devan fòs franse yo avèk yon kouraj remakab. Abiye nan yon inifòm sòlda, li te goumen bò kote mari l epi li te touche admirasyon kanmarad li yo. 2. Enfòmatè ak Estratej Silansye Gen lòt fanm ki te travay nan lonbraj: kòm espyon, mesaje, oswa òganizatè lojistik, yo te asire kominikasyon ant gwoup rebèl yo, kache zam, pran swen blese yo, oswa sabote plan lènmi yo. Yo te deplase lib ant plantasyon, vil ak kan, souvan yo te chape anba siveyans kolonyal gras a estati yo te sipozeman "san danje". 3. Figi Senbolik Libète Nwa Gen kèk fanm ki te vin senbòl pa memwa popilè, sitou manbo yo (prètès vodou) ki te enspire rezistans espirityèl. Se ka Cécile Fatiman, yo di ki te ko-selebre seremoni Bwa Kayiman an ak Dutty Boukman, ki te make kòmansman revòlt jeneral la. Wòl yo nan mobilizasyon sikolojik ak kiltirèl gen anpil valè: yo te reviv memwa afriken an, yo te nouri idantite Nwa a, epi yo te raple nou ke libète pa t sèlman politik, men tou entèn. b~Yon Rekonesans Anreta men Esansyèl~b Malgre kontribisyon yo, fanm Revolisyon Ayisyen an te lajman efase nan liv istwa yo. Silans istorik sa a reflete patriyaka kolonyal ak pòskolonyal. Sepandan, rechèch resan yo ak mouvman feminis Ayisyen yo ap piti piti mete eroin bliye sa yo tounen an limyè. b~Yon Eritaj pou Jenerasyon kap vini yo~b Medam sa yo kite Ayiti ak lemonn antye: Yon imaj puisan fanm nwa nan rezistans, Yon leson kouraj ak sakrifis, Yon memwa kolektif ki baze sou egalite nan lit pou libète. Yo raple nou ke Revolisyon Ayisyen an pa t sèlman yon lagè gason, men yon soulèvman kolektif kote chak fanm, chak jès, chak vwa te konte. b~Polye Silansye Libète yo~b Pou rekonèt fanm Revolisyon Ayisyen an se pou rann jistis bay listwa. Se pou konprann ke libète Ayiti te bati tou sou bra yo, san yo, priyè yo ak entèlijans yo. Yo se manman, sè, madanm ak gèrye nasyon an. Epi lit yo kontinye enspire tout lit modèn pou jistis, egalite ak memwa.

    Kijan Revolisyon Ayisyen an te chanje listwa esklavaj atravè lemond

    Revolisyon Ayisyen an (1791–1804) pa t sèlman yon evènman nasyonal. Se te yon tranblemanntè mondyal, ki te ranvèse sistèm esklavaj la nan Amerik yo ak Ewòp. Pou premye fwa nan listwa, esklav yo te leve kanpe, yo te defèt youn nan pi gwo pisans kolonyal yo, epi yo te fonde yon repiblik lib e endepandan. Revolisyon sa a te transfòme pwofondman pèspektiv mond lan sou esklavaj, libète ak dwa moun. b~Yon Mond Domine pa Esklavaj~b Nan lavèy Revolisyon Ayisyen an, esklavaj te nan kè ekonomi mondyal la. Yo te depòte plizyè milyon Afriken nan Amerik yo pou travay nan plantasyon sik, koton, kafe ak tabak. Sistèm mechan sa a te jistifye pa doktrin rasis epi pi gwo pisans Ewopeyen yo te pwoteje l. Koloni Sen Domeng (kounye a Ayiti) te youn nan poto sistèm sa a. Avèk plis pase 500,000 esklav ak yon pwodiksyon richès kolosal, li te koloni franse ki te pi pwofitab la. Men, anba richès sa a te gen vyolans ekstrèm, soufrans endiskrib, ak yon gwo dezi pou libète. b~Revolisyon Ayisyen an: Yon Chòk Istorik~b An 1791, esklav Sendomeng yo te leve kanpe, sa ki te lanse yon revolisyon san parèy. Anba lidèchip pèsonalite tankou Toussaint Louverture, Jean-Jacques Dessalines, ak Henri Christophe, lagè endepandans sa a te mennen nan abolisyon esklavaj nan koloni an, epi apre sa nan nesans Ayiti an 1804, premye repiblik Nwa lib la. Se te premye fwa nan listwa yon pèp esklav te ranvèse opresè li yo epi fonde yon eta lib. Yo te voye yon mesaj klè bay lemonn: esklav yo pa t objè, men gason ki te kapab òganize, goumen, epi gouvène. b~Enpak Dirèk la sou Istwa Esklavaj la~b 1. Yon Enspirasyon pou Lòt Pèp Oprime yo Viktwa esklav Ayisyen yo te enspire anpil revòlt nan Karayib la, Etazini, ak Amerik Latin nan. Esklav yo ak abolisyonis yo te wè Ayiti kòm prèv vivan ke emansipasyon te posib. 2. Yon Akseleratè Mouvman Abolisyonis la Laperèz pou revòlt menm jan an te pouse plizyè puisans rekonsidere esklavaj. Nan Grann Bretay, Lafrans, ak lòt kote, mouvman abolisyonis yo te pran fòs. Grann Bretay te aboli komès esklav la an 1807, answit esklavaj an 1833. Lafrans, apre plizyè ale vini, te aboli esklavaj definitivman an 1848. Etazini, enfliyanse pa egzanp Ayisyen an, finalman te aboli esklavaj an 1865. 3. Yon Krak Ideyolojik Revolisyon Ayisyen an te ekspoze ipokrizi Syèk Limyè a: pandan Ewòp t ap pale de libète ak dwa moun, li te kontinye pratike esklavaj. Ayiti reprezante aplikasyon reyèl ideyal inivèsèl sa yo, pa moun ki pi majinalize yo. b~Rezistans kont Eritaj Ayisyen an~b Malgre enfliyans li, Ayiti te izole diplomatikman. Puisans ki te posede esklav yo te pè ke egzanp Ayisyen an ta enspire lòt moun pou imite li. Etazini, Lafrans, ak lòt nasyon yo te refize rekonèt endepandans Ayiti pandan plizyè ane. Pi mal toujou, an 1825, Lafrans te enpoze yon dèt kolosal sou Ayiti an echanj pou rekonesans endepandans li. Rejè sa a te gen entansyon toufe senbolikman eritaj Ayisyen an, men reyalite yo rete: Ayiti te louvri chemen pou fen esklavaj nan mond modèn nan. b~Yon Revolisyon Twò Souvan Bliye~b Menm jodi a, yo raman anseye Revolisyon Ayisyen an nan liv istwa, menm si li te deranje lòd mondyal la. Silans sa a ka eksplike pa rezon politik, rasyal ak ideolojik. Men, nan memwa pèp k ap lite yo, Ayiti se yon limyè kouraj ak liberasyon. b~Ayiti, Bèso Libète Nwa~b Revolisyon Ayisyen an te chanje plas pèp Nwa nan mond lan pou tout tan. Li te pwouve ke moun yo te kwè ki kondane a sèvitid te ka ekri listwa. Lè li te kraze chenn yo, Ayiti te louvri chemen pou yon mond kote libète pa yon privilèj ankò, men yon dwa inivèsèl.

    HENRY CHRISTOPHE - DÉCLARATION DU 20 NOVEMBRE 1816

    L’année 2025 marque le bicentenaire de la publication de l’ordonnance du 17 avril 1825 du Roi français Charles X (1824-1830). Il « reconnait » l’indépendance d’Haïti en échange de ce que les historiens ont appelé une double dette. En voici le texte. Voulant pourvoir à ce que réclame l’intérêt du commerce français, les malheurs des anciens colons de Saint-Domingue, et l’état précaire des habitants de cette île, nous avons ordonné ce qui suit : Art. 1. Les ports de la partie française de Saint-Domingue seront ouverts au commerce de toutes les nations. Les droits perçus dans ces ports, soit sur les navires, soit sur les marchandises, tant à l’entrée qu’à la sortie seront égaux et uniformes pour tous les pavillons, excepté le pavillon français, en faveur duquel les droits seraient réduits de moitié. Art. 2. Les habitants actuels de la partie française de Saint-Domingue verseront à la caisse générale des dépôts et consignations de France, en cinq termes égaux, d’année en année, le premier échéant au trente-et-un décembre 1825, la somme de cent cinquante millions de francs, destinés à dédommager les anciens colons qui réclameront des indemnités. Art. 3. Nous concédons, à ces conditions, par la présente ordonnance aux habitants actuels de la partie française de Saint-Domingue, l’indépendance pleine et entière de leur gouvernement. Cette ordonnance a été émise environ cinq ans après le décès d’Henry Christophe (8 octobre 1820). Madiou a écrit que cette ordonnance avait été rendue par Charles X de son autorité souveraine sans consulter le gouvernement haïtien. L’ordonnance devait être acceptée sans réserve, sinon la France aurait engagé des hostilités contre Haïti. (Thomas Madiou, Histoire d’Haïti, Tome VI, p. 448. Édition 1989.) Le 25 mars 2025, la Fondation pour la mémoire de l’esclavage (FME) a publié une note d’information consacrée à cette question. (« La double dette d’Haïti (1825-2025) – Une question actuelle » https://memoire-esclavage.org/double-dette-dhaiti.) Dans cette note, les auteurs caractérisent la dette comme un mécanisme de passage d’une colonisation par l’esclavage à une néo-colonisation économique. « L’ordonnance de 1825, en imposant en Haïti cette indemnité de 150 millions de francs-or pour obtenir la reconnaissance de son indépendance, marque le début d’un cycle de dépendance économique durable. » Dans cette déclaration, datée du 20 novembre 1816, le roi Henry Christophe a exprimé une vision différente. Il soutient que la reconnaissance de l’indépendance d’Haïti devrait découler de relations diplomatiques fondées sur le respect des droits et des intérêts du peuple haïtien. Nous avons choisi les extraits suivants pour notre montage artistique. « Plein de confiance dans la justice de notre cause et de la légitimité de nos droits, et n’ayant point de secret à garder envers notre peuple, nos intérêts étant les mêmes et liés d’une manière indissoluble, nous nous sommes faits une impérieuse loi de traiter publiquement les affaires qui ont rapport à la liberté et à l’indépendance du peuple haytien. Nous n’avons pas seulement à travailler pour assurer l’existence, la liberté et l’indépendance de la génération actuelle. Mais il faut encore, que nous travaillons pour assurer la possession et la jouissance de ces biens précieux, aux générations qui viendront après nous. Et ce n’est que par nos constants efforts, notre sagesse et notre prudence que nous pourrons y parvenir. À CES CAUSES, nous avons déclaré et nous déclarons solennellement que : Nous ne traiterons avec le gouvernement français, que sur le même pied, de puissance à puissance, de souverain à souverain. Lorsque nous traiterons, nous ne consentirons à aucun traité quelconque, qui ne comprendrait la liberté et l’indépendance de la généralité des haytiens qui habitent les trois provinces du Royaume, connues sous la dénomination du Nord, de l’Ouest et du Sud, notre territoire, la cause du peuple haytien étant une et indivisible. Le pavillon français ne sera point admis dans aucun des ports du Royaume, ni aucun individu de cette nation, jusqu’à ce que l’indépendance d’Hayti soit définitivement reconnue par le gouvernement français. Nous remettons la justice de notre cause dans les mains de Dieu, qui punit toujours les injustes et les agresseurs. Nous soutiendrons la dignité de notre couronne, les droits et les intérêts du peuple haytien, et nous nous reposons avec confiance sur sa bravoure, son zèle et son amour pour la patrie, afin de nous seconder, de tous ses efforts, dans la défense de ses droits, de sa liberté et de son indépendance! Donné en notre Palais de Sans-Souci, le 20 Novembre 1816. » Nous publions sur le site du MVRH le document complet de la déclaration qui inclut aussi un ensemble de « pièces justificatives ».

    Toussaint Louverture, Dessalines, Christophe: gwo ewo endepandans Ayiti a

    Endepandans Ayiti an 1804 te rezilta yon revolisyon san parèy nan mond lan, dirije pa esklav ak moun lib ki te defye anpi kolonyal franse a. Twa gwo pèsonaj te distenge tèt yo nan epop istorik sa a: Toussaint Louverture, Jean-Jacques Dessalines, ak Henri Christophe. Chak, nan pwòp fason pa yo, te fòme listwa Ayiti epi yo te kite yon eritaj pwofon nan lit pou libète ak diyite pou pèp ki te ap sibi opresyon yo. b~Toussaint Louverture: Estratej Libète a~b Li te fèt esklav ozanviwon 1743, François-Dominique Toussaint Louverture te vin senbòl entèlijans, diplomasi ak jeni militè Revolisyon Ayisyen an. b~Yon karyè eksepsyonèl~b Edike ak kiltive, Toussaint te genyen libète li anvan soulèvman 1791 la. Li te rantre nan revolisyon an depi nan kòmansman li epi byen vit li te etabli tèt li kòm yon lidè militè formidab ak yon negosyatè entelijan, ki te fòje alyans avèk ladrès ak Panyòl yo, Fransè yo, e menm Britanik yo. b~Gouvènè Sen Domeng~b An 1794, apre Lafrans te aboli esklavaj la, Toussaint Louverture te rasanble fòs repibliken yo. Li te vin gouvènè koloni an, li te estabilize ekonomi an, li te refòme administrasyon an, epi li te ekri yon konstitisyon an 1801, ki te afime otonomi Sen Domeng. b~Trayi pa Lafrans~b Men, otorite li te deranje Napoleon Bonaparte. An 1802, yo te kaptire l epi yo te depòte l an Frans, kote li te mouri nan prizon nan Fò de Joux an avril 1803. Pawòl adye li yo ki te popilè toujou rezone: q~Lè yo te ranvèse m, yo sèlman koupe kòf pyebwa libète a. Li pral repouse soti nan rasin yo, paske yo pwofon e yo anpil.~q b~Jean-Jacques Dessalines: Liberatè Ayiti a~b Dessalines, yon ansyen esklav tankou Toussaint, te bra dwat li epi yon jeneral ki te gen anpil talan. Apre arestasyon Louverture, li te pran pouvwa a epi li te mennen Lagè Endepandans lan rive nan fen li. b~Ewo Vertières la~b Nan dat 18 novanm 1803, Dessalines te kraze twoup franse yo nan batay Vertières la, dènye gwo konfwontasyon revolisyon an. Viktwa sa a te mete fen nan dominasyon kolonyal la. b~Pwoklamasyon Endepandans lan~b Nan dat 1ye janvye 1804, li te pwoklame endepandans Ayiti nan non pèp nwa ki t ap sibi opresyon an. Li te pran non Jacques I, Anperè Ayiti, epi li te deside chanje non peyi a pou l rele Sen Domeng Ayiti, dapre non endijèn li. b~Yon Lidè Radikal~b Dessalines te pran mezi radikal pou anpeche tout retou nan esklavaj. Li te redistribye tè, li te aplike yon disiplin pwodiksyon strik, epi li te egzekite kolon franse ki te rete sou zile a. Li te asasinen an 1806, viktim tansyon entèn yo, men li rete nan listwa kòm fondatè nasyon Ayisyen an. b~Henri Christophe: Konstriktè Nò a~b Henri Christophe, yon lòt jeneral briyan nan lame endijèn nan, te jwe yon wòl kle nan Lagè Endepandans lan epi pita nan òganizasyon nouvo eta Ayisyen an. b~De Sòlda rive Wa~b Apre asasina Dessalines, Ayiti te divize. Christophe te pran pouvwa nan nò a epi li te pwoklame tèt li Wa Ayiti sou non Henri I an 1811. Li te bati yon wayòm monachik, ak yon tribinal, tit nòb, ak yon sistèm edikasyon byen estriktire. b~Konstriktè Palè Sans Souci ak Sitadèl la Henri Christophe te kite dèyè de chèdèv nan eritaj Ayisyen an: Sitadèl Laferrière a, yon fòtrès militè enprenabl ki chita nan mòn yo, Palè Sans Souci a, yon senbòl pouvwa ak rafinman. Moniman sa yo, ki enskri kòm Sit Patrimwàn Mondyal UNESCO, temwaye vizyon li pou yon eta fò, endepandan, ak respekte. b~Yon Fen Trajik~b Fè fas ak yon revòlt entèn e febli fizikman pa yon atak, Christophe te swisid an 1820. Malgre fen trajik li a, li rete yon modèl fyète, vizyon ak grandè pou Ayiti. b~Yon Eritaj Imòtèl~b Non Toussaint Louverture, Dessalines ak Christophe yo grave pou tout tan nan listwa Ayiti ak nan lemonn. Yo senbolize: Rezistans kont enjistis, Triyonf libète sou esklavaj, Fyète yon pèp ki te libere tèt li grasa pwòp fòs li. Yo onore memwa yo chak ane atravè moniman, diskou ak ansèyman istwa nasyonal la. Yo reprezante kè idantite Ayisyen an ki bat.

    Revolisyon Ayisyen an: Youn nan evènman ki pi enpòtan nan listwa mondyal la

    Revolisyon Ayisyen an (1791–1804) te yon gwo chanjman nan listwa limanite. Inik nan kalite li, li te make sèl revòlt esklav ki te lakòz kreyasyon yon eta lib e endepandan ki te dirije pa ansyen esklav. Evènman sa a pa sèlman chanje desten Sen Domeng, yon koloni franse pwospè, men li te souke tou lòd mondyal ki te baze sou esklavaj nan epòk la. b~Kontèks: Yon Koloni Lò ak San~b Nan 18yèm syèk la, Sen Domeng (kounye a Ayiti) te koloni ki pi rich nan Amerik yo, gras a eksplwatasyon sik, kafe ak digo. Richès sa a te baze sou travay fòse plis pase 500,000 esklav afriken, anba dominasyon brital apeprè 30,000 kolon blan ak kèk milye moun lib ki gen koulè. Enpire pa ideyal Syèk Limyè yo ak Revolisyon Franse 1789 la, esklav yo, moun lib yo ak milat yo, bò kote pa yo, te mande libète, egalite ak fratènite. b~Soulèvman 1791 la: Kòmansman yon lit istorik~b Nan nuit 22-23 out 1791, plizyè milye esklav te leve kanpe nan pati nò koloni an. Soulèvman sa a, ki te òganize pa lidè tankou Dutty Boukman, te kòmanse yon lagè long, san, ak detèmine kont sistèm esklavaj la. Pami gwo pèsonaj revolisyon sa a te gen: Toussaint Louverture, yon stratèj politik ak militè remakab; Jean-Jacques Dessalines, ki t ap dirije lit la jiska endepandans; Henri Christophe ak Alexandre Pétion, ki t ap jwe wòl enpòtan tou. b~Abolisyon esklavaj la ak nesans libète~b An 1793, Repiblik franse a te aboli esklavaj nan Sendomeng. Men, lapè a te dire yon ti tan. Napoleon Bonaparte, ki t ap chèche retabli lòd kolonyal la, te voye yon lame pwisan pou remete esklavaj la an plas. Apre gwo batay, revolisyonè Ayisyen yo te ranpòte yon viktwa desizif kont twoup franse yo. Nan dat 1ye janvye 1804, Jean-Jacques Dessalines te pwoklame endepandans Ayiti, sa ki te fè l vin premye peyi nwa lib nan mond lan e premye repiblik pòs-kolonyal nan listwa. b~Yon enpak mondyal~b Revolisyon Ayisyen an te gen yon enpak konsiderab: Li te akselere efondreman sistèm esklavaj la nan Amerik yo. Li te enspire lòt mouvman liberasyon nan Amerik Latin nan, Afrik, ak lòt kote. Li te chanje balans jeopolitik mondyal la, sa ki te pouse Napoleon vann Lwizyana bay Etazini an 1803. Li te sèvi kòm yon senbòl rezistans ak diyite pou pèp ki te ap sibi opresyon yo. b~Poukisa Revolisyon Ayisyen an rete tèlman piti li te ye?~b Malgre enpòtans istorik li, Revolisyon Ayisyen an souvan rete majinalize nan naratif istorik yo. Envizibilite sa a se akòz yon konbinezon rasis, kolonyalis istorik, ak laperèz ke lòt pèp ki te ap sibi opresyon yo ta ka tire enspirasyon nan viktwa sa a. b~Yon eritaj pou selebre~b Revolisyon Ayisyen an se pa sèlman yon viktwa nasyonal; li se yon eritaj limanite. Li reprezante kouraj, diyite, ak rezistans fas a enjistis. Li se yon rapèl puisan ke menm moun ki pi oprime yo ka fè listwa lè yo defann libète.

    Kategori